På väg hem från jobbet här om dagen kom jag att tänka på något. För första gången i mitt liv(eller ja, ni vet vad jag menar) så är jag inte beroende av en enda människa. Förstå mig rätt, jag menar att jag kan göra precis vad jag vill utan att tänka efter och planera på grund av någon annan. De senaste åren har jag alltid styrt upp mitt liv efter kärleken och diverse människor, alltid känt att jag måste anpassa mig lite. Men den känslan som kom till mig här om dagen var ren och skär lycka. Jag gör precis vad jag vill, vad jag känner för, dit jag känner att det finns glädje. Jag står fast vid det som står runt min vrist: gå dit glädjen pekar.