När jag kom hem från skolan för ungefär en timme sedan mötte Tilda mig i hallen, och i famnen hade nog vääärldens gulligaste kattunge. Semlan. Jag förstår inte hur jag kunde vara rädd för katter, jag menar hon skulle ju inte ens kunna göra en fluga illa! Men det blir väl andra bullar när hon blir stor. Stor och kaxig som Louise sa idag på väg hem från bussen. Måste uppfostra henne, annars flyttar jag nog ut i gäststugan är jag rädd...

Ikväll blir det iaf träning, vet inte riktigt hur många av guuuuurlsen som är på, Emelie ska iaf bara kolla på. Hon har något grejjs med lungorna... usch :S

Puss så länge!


Semlan <3