Först kommer inget. Sen kommer allt. Sen kom ett filosofi-inlägg klockan 00.58. Fast nu blev det stopp i hjärnan ett tag så nu blev klockan 01.05. Konstigt.. jag brukar aldrig få stopp i hjärnan när jag knapprar på ett filosofi-inlägg. Men nu är jag igång.

Det är konstigt det där egentligen, hur man kan känna för viss personer. Att man ibland inte vet vad man egentligen vill. Ena dagen vill man si, andra dagen vill man så. Och hela tiden när man ändrar sig så sårar man personer. Jag ska nog sluta upp med det. Med att tveka alltså. Jag ska göra det jag känner för stunden och säga det till den som kommer med den frågan jag tvekar om.

Och en till sak som är konstigt är hur det bara kan säga KLICK mellna vissa personer. Som med mig, Sara och Jennifer till exempel, jag tyckte inte alls om dom från börjar. Speciellt inte sara, jag tyckte bara att hon och hennes kompisar var dryga. Men sen en kväll på Per's fest sa det bara KLICK och jag, Sara och Jennifer kom att vara oskiljaktiga. Typ. Vi känner varandra utan och innan och vi vet hur den ena beter sig i olika situationer. Vi kan vara ifrån varandra väldigt länge utan att glida ifrån varandra. Och vi kan sitta tysta utan att det blir sådär obekvämligt tyst. Med andra ord, ibland säger de bara KLICK.