Igårkväll tänkte jag ganska mycket. Och jag anar att ni vet vad jag tänkte på. Det gör inte ont längre när jag tänker på det, det svider, men det kan jag tänka bort. Jag undrar ofta vem, för det har jag inte fått svar på. Men när jag tänker en extra gång så skulle det bara riva upp såret. Med det svaret skulle det bara komma ytterliggare frågor. Så jag tror jag vill förbli ovetande. I alla fall ett tag till.